Lyckad till hälften
Det hade hunnit bli ljust när jag gick och la mig förra natten, och det var första gången jag såg gryning före sömn den här våren. Den känslan är lite
speciell även om den återkommer varje år. För att sova så sent vaknade jag ganska tidigt, iaf om jag får säga det själv och det är ju lite kul att folk
som tror att man sover får sig en överraskning då och då :). Morgonens sällskap kan dock notera att smsen är välkomna och ger extra energi även om jag
är vaken :D.
Lite jobb, lite förening och lite hemgöra även idag och sedan var det dags att återuppta jakten på skor.
Inte så många affärer kvar i stan att kolla men några, tur för mig. Efter mycket letande, en del åkande med lillebrors hjälp som körde runt och en del funderande
kunde detta delikata problem få sig ett slut, dock bara till hälften. Ett par typ löpskor med inbyggda isdubbar som gick att skruva ur och spara till vintern,
någorlunda anpassade till det göteborgska vädret, av hög kvalitet och i en bra färg fick det bli. Rätt storlek och högt pris ja, men vad gör man efter
en veckas letande och när allt dessutom är så dåligt och fult. Trend och mode i all ära men vilken "skit" som helst funkar faktiskt inte!
Återstår gör nu seglarskor och det brådskar. Slutsats, jakten fortsätter!
Det händer mycket i världen. regimen i Teheran har idag verkställt tre avrättningar, utan att de dömda hann få veta vad de var gripna och anklagade för.
Det enda vi vet är att de precis som jag bloggade och hade deltagit i frihetliga demonstrationer. Må de vila i frid, medan vi andra fortsätter kampen i
deras fotspår!
I Syrien fortsätter Asad-regimen döda sitt folk och det rapporteras om 30 döda bara under den här dagen. Våldet fortsätter varje dag och världens ledare
tittar på.
Damaskus och Teheran är i världens ögon för strategiska för att någon ska kunna ingripa på allvar utan att förlora ekonomiskt på det. Att också dessa två
regimer verkligen hjälper varandra att krossa folken är ytterligare en förödande faktor för frihetskämparna. För att här och direkt undanröja ett ev. missförstånd
vill jag förtydliga att jag med ingripande inte menar militärt utan snarare att skära av deras ekonomiska livlina.
Förstärk sanktionerna mot Syrien och sluta handla med dem.
Låt bli den Iranska oljan och stoppa all import/export. ta tydlig ställning för folken och möjliggör för frihetsrörelserna att nå in med information till
folken i dessa länder.
Om bara detta görs i en månad lovar jag att varken mullorna i Teheran eller Asad i Syrien sitter kvar. Folken frigör sig själva och det behövs inte ens
ett enda skott utifrån!
Jag har nu lyssnat och hunnit sova på president Obamas linjetal om Mellanöstern och Nordafrika.
Till att börja med gläds jag åt att 1967-års gränser slås fast som utgångspunkt för fredsförhandlingar mellan Israel och Palestina. Nu gäller det att få
Israel med på banan och här vill jag verkligen önska USA-diplomatin lycka till, för det kan behövas.
Konstaterar vidare att President Obama efter lång tids vacklande äntligen tog tydlig ställning för det iranska folkets demokratisträvan och fördömde regimen.
Glädjande men tyvärr två år för sent. Neda (tjejen som sköts i bröstet på öppen gata i Teheran och väckte känslor över hela världen) verkar ha fastnat i
Obamas minne och det känns bra. Om de starka orden som kom i går i talet hade kommit direkt efter att Neda hade skjutits så hade det gett oss alla en extra
energikick och gjort livet svårare för regimen som då var riktigt skakad. För oss är Neda högst levande och närvarande och utgör en av tusentals symboler
för vår kamp.
President Obama konstaterar vidare att den arabiska våren fick sin inspiration från gatorna i Teheran, Shiraz och andra iranska städer och jag kan bara
instämma. Nu hoppas vi bara att han och andra inte är lika senfärdiga nu som då och direkt tar ställning för folken.
Att vara inkonsekvent är alltid problematisk, i vilken position man än befinner sig. Det går inte att kritisera regimen i Teheran eller Tunis men tiga
om Bahrain och Saudiarabien. Det visade sig bli omöjligt att försvara det egyptiska folket utan att kräva Mubaraks avgång. Man kan inte kräva Kaddafis
avgång i Libyen men samtidigt vara senfärdig mot Asad i Syrien.
Problemet med amerikansk utrikespolitik är och har alltid varit att man är inkonsekvent. Detta upprör, väcker känslor och värst av allt är att det ger det
regimerna i området möjlighet att använda just det inkonsekventa handlandet för att hävda sig själva.
Obamas tal i likhet med mitt skoköp får efter alla konstateranden ovan betraktas som lyckad till hälften. Med detta konstaterande tackar jag för mig för
idag.
